Fastighetsägarens ansvar för inomhustemperaturen vid värmebölja
MSB och Folkhälsomyndigheten varnar för att värmeböljor förväntas bli allt vanligare i Sverige och att negativa hälsoeffekter därför förväntas öka. Svenska byggnader är dessutom sällan byggda för att stå emot de utomhustemperaturer som uppstår vid en värmebölja. Läs mer om fastighetsägarens ansvar, vilka riktvärden för högsta inomhustemperatur som gäller, förebyggande åtgärder och rutiner vid SMHI-varning.
Värmeböljor förväntas bli allt vanligare i Sverige
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Folkhälsomyndigheten varnar för att värmeböljor förväntas bli vanligare, intensivare och mer långvariga både globalt och i Sverige – på grund av klimatförändringen. Risken för negativa hälsoeffekter på grund av värme förväntas därför öka. I Sverige definierar SMHI värmebölja som ”en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur är minst 25°C minst fem dagar i sträck”. Ett varningsmeddelande går ut om den maximala dagstemperaturen är mellan 26-30°C under tre dagar i följd.
Svenska byggnader sällan byggda för att stå emot värmebölja
Vidare skriver Folkhälsomyndigheten att de flesta svenska byggnader är byggda för att stå emot kyla väl, men sällan för att stå emot de utomhustemperaturer som uppkommer vid värmeböljor. När utomhustemperaturen stiger vid en värmebölja kommer även inomhustemperaturen att börja stiga. Byggnader har dessutom alltid en viss värmetröghet. Det innebär att värmen inomhus kan dröja sig kvar flera dagar efter att värmeböljan avklingat och utomhustemperaturen sjunkit.
Negativa hälsoeffekter av värme – då ökar dödligheten
Värmens effekter på hälsan omfattar allt från relativt milda symtom som utmattning och uttorkning, till allvarligare tillstånd som värmeslag och hjärtinfarkt. Värme kan vara särskilt hälsofarlig om den blir långvarig, framförallt om den håller i sig under natten. Symtom uppstår ofta inom ett till två dygn efter att temperaturen stigit. Dödligheten i befolkningen ökar med cirka 10% per dag om utomhustemperaturen når 26 °C eller mer tre dygn i rad, och ytterligare 10% om temperaturen når 30 °C eller mer tre dygn i rad.
Riskgrupper extra utsatta vid höga inomhustemperaturer
Enligt Folkhälsomyndigheten bör förebyggande insatser riktas till riskgrupper som har svårare att reglera kroppstemperaturen eller reagera på risker. Till exempel äldre, kroniskt sjuka, personer med funktionsnedsättning, små barn, gravida och personer som tar viss medicin. Dessa grupper tillbringar dessutom ofta mer av sin tid inomhus än andra, vilket innebär att inomhusklimatet kan få större betydelse.
Riktvärden för högsta inomhustemperatur
Folkhälsomyndighetens nya tillsynsvägledning samt allmänna råd och riktvärden om temperatur inomhus (HSLF-FS 2024:10) gäller för bostäder, lokaler & boenden där människor vistas regelbundet. Det är bland annat ett stöd för verksamhetsutövare, som fastighetsägare, så att de kan säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med miljöbalken.
| Period | Parameter | Nytt riktvärde | Tillämpning |
|---|---|---|---|
| Höst, vinter och vår | *Högsta operativa temperatur | Max 24 °C | |
| Sommar | **Högsta lufttemperatur | Max 26 °C | Känsliga grupper: riktvärdet gäller under hela dygnet. Övriga: kan vara acceptabelt med en något högre temperatur dagtid, men bör inte överskrida 26 °C nattetid. |
* Medelvärdet av lufttemperaturen och medelstrålningstemperaturen från omgivande ytor. Detta eftersom inomhustemperaturen under denna period kan påverkas av kalla ytor.
** Luftens temperatur inomhus. Under sommaren är det oftast tillräckligt att mäta lufttemperaturen, därför anges riktvärdet för sommar som lufttemperatur.
Fastighetsägarens ansvar för egenkontroll
Alla som bedriver en verksamhet som kan ha en påverkan på människors hälsa eller miljön ska bedriva egenkontroll, enligt miljöbalken (26 kap. 19 §). Det innebär att fastighetsägare eller hyresvärd har ansvar att säkerställa ett inomhusklimat som inte skadar människors hälsa – i bostäder och lokaler där människor vistas regelbundet. Läs mer här.
Planera för att förebygga höga inomhustemperaturer
Fastighetsägare bör planera och anpassa sin verksamhet utifrån kunskapen om att klimatet blir varmare samt genomföra åtgärder som förebygger höga inomhustemperaturer. Detta minimerar både risken för övertemperaturer och en onödig ökning av byggnadernas energianvändning. Åtgärder kan till exempel vara att:
✅ Installera solskydd vid fönster med direkt solinstrålning
✅ Bevara och planera för skuggande träd
✅ Se till att fönster kan öppnas för vädring på ett säkert sätt
✅ Åtgärda bristfällig isolering
✅ Utföra åtgärder på ventilationen
✅ Utreda behovet av och förutsättningarna för komfortkyla
Åtgärder vid varning eller meddelande om höga temperaturer
När SMHI utfärdar varning om höga temperaturer bör fastighetsägaren vara extra uppmärksam på inomhustemperaturen, för att kunna identifiera enskilda bostäder eller lokaler som är särskilt utsatta, och vidta ytterligare åtgärder för att begränsa risken för olägenhet för människors hälsa. Åtgärder kan till exempel vara att:
✅ Informera boende och de som vistas i byggnaden om hur man vädrar och skyddar mot sol
✅ Prioritera klagomål och felanmälningar relaterade till värme
✅ *Säkerställa att känsliga personer har tillgång till svala platser eller utrymmen.
Boendes ansvar för inomhustemperaturen
Även de boende har enligt miljöbalken (9 kap. 9 §) ett ansvar att vidta rimliga åtgärder vid hög värme. Exempel på detta är att använda de solskydd som finns, vädra på rätt sätt, samt drar ner på användningen av hushållsapparater som alstrar värme, som ugn och torktumlare. Vidare att möblera så att det inte påverkar värmeelementens funktion.
Kommunen kan ställa krav på utredning och åtgärder
Boende eller hyresgäst som upplever inomhustemperaturen för varm ska i första hand vända sig till sin hyresvärd eller bostadsrättsförening. Om inte tillräckliga åtgärder vidtas kan kommunens miljö- och hälsoskyddskontor kontrollera temperaturen, både vid klagomål men även vid förebygganden tillsyn. Därför är det viktigt för fastighetsägaren att ha fungerande rutiner och dokumenterad egenkontroll.
Vid bedömningen bör tillsynsmyndigheten även ta hänsyn till:
– om en person tillhör känslig grupp
– hur utrymmet används
– temperaturavvikelsens varaktighet och storlek, och
– hur temperaturen varierar över dygnet
Övervakning av inomhustemperatur med uppkopplade brandvarnare
Med Tryvas uppkopplade brandvarnare och larmplattform får du ett tryggt och fungerande brandskydd året runt – med larm till flera mottagare för snabb upptäckt och insats vid brand. Samtidigt övervakas inomhustemperaturen i realtid tack vare flera smarta sensorer i brandvarnaren.
Bostadsrättsföreningen Banvaktaren, ett 55+ boende, använder uppkopplade brandvarnare i alla sina lägenheter samt i allmänna utrymmen. Detta ger ett effektivt brandskydd och möjliggör för styrelsen att se temperaturen i varje lägenhet.
”Det är smidigt att se temperaturen i en lägenhet via appen, till exempel om någon ringer och tycker att det är för kallt eller varmt. Då kan vi snabbt få en överblick och agera om det behövs.”
Paul Carlsson, ledamot
Det kommunala fastighetsbolaget Fristadbostäder AB samlar in och använder temperaturdatan från uppkopplade brandvarnare för att styra värmen och optimera energiförbrukningen i fastigheterna.
”Alla fastighetsägare vet hur viktigt det är att ha koll på inomhustemperaturerna. Genom brandvarnarna får vi många mätpunkter och därmed bättre koll.”
Kjell-Ove
