Eldstäder i flerbostadshus – brandrisker och förebyggande åtgärder
Snart går vi in i vinterhalvåret då flest spis- och eldstadsrelaterade bränder uppstår, och med höga el- och uppvärmningskostnader ökar användningen av eldstäder. Den här artikeln går igenom brandsäkerhet kring eldstäder i flerbostadshus och vad du som fastighetsägare eller bostadsrättsförening behöver tänka på – och informera boende om.
Brandrisker med eldstäder
Brandskyddsföreningen listar några vanliga brandorsaker vid vedeldning i eldstäder. En vanlig brandorsak är slarv med askhantering efter eldning, vilket kan bli bekymmersamt då glödrester kan finnas kvar i askan i flera dygn. Med mycket sot i rökkanalerna, på grund av dålig
förbränning eller pyreldning, finns risk för sotbrand i skorstenen. En allvarligare brandrisk är att skorstenen överhettas på grund att eldstaden eldas för hårt under längre tid, vilket kan orsaka brand i huset.
Förebygg risken för allvarliga eldstadsrelaterade bränder
För fastighetsägare och bostadsrättsföreningar är det viktigt att informera boende i flerbostadshus om vad som gäller för eldstäder i byggnaden:
- Köp och använd eldstäder rätt beroende på syfte: Öppna spisar är till för trivseleldning. För mindre uppvärmningsbehov används lokaleldstäder medan kaminer snabbt ger mycket värme och är lämpliga för eldning under kortare perioder. Tunga eldstäder som kakelugnar är lämpliga när man vill ha värme under lång tid.
- Installera rätt och följ alltid anvisningarna: Brandskyddsföreningen förklarar att det är fastighetsägaren som behöver anmäla till kommunen vid ny- eller ombyggnation av eldstäder och rökkanaler, om omfattningen av eldning ökar markant eller bränsleslag byts.
- Elda rätt: Veden ska vara torr och kapad i lämplig storlek. Starta elden snabbt, kontrollera rätt mängd förbränningsluft och att röken är klar och genomskinlig. Pyrelda inte. Lägg sedan sot och aska i en plåthink med tätt lock som står på obrännbart material. Kontrollera askan innan den slängs så att ingen brand uppstår i soprum.
- Sotning och brandskyddskontroll ska ske regelbundet: Ansvaret för utförandet ligger normalt på kommunen. Kommunen och den som anlitats för detta ansvarar för att hålla reda på när sotning och brandskyddskontroll ska ske för varje byggnad. För fastighetsägare som själv önskar sota görs ansökan om egensotning till kommunen.
- Säkerställ snabb upptäckt med uppkopplade brandvarnare: Med uppkopplade brandvarnare i lägenheter, gemensamma lokaler och pannrum kan larm skickas vidare direkt till boende, larmcentral och medarbetare via en app. På så sätt kan bränder snabbt upptäckas, även om boende inte är hemma.
Kamin utan skorsten: hur hanteras brandfarliga vätskor?
Kaminer som eldas utan skorsten ska vara typgodkända, rätt monterade och användas på ett ansvarsfullt sätt. I flerbostadshus är det viktigt att boende är medvetna om regler gällande förvaring av brandfarliga vätskor som används till skorstensfria kaminer.
Om byggnaden värms upp med värmepanna
Vid användning av värmepanna i flerbostadshus ska rutiner för skötsel av pannan och pannrummet vara tydliga för alla. Håll allt brännbart minst en meter från pannan och se till att pannrummet är rent och fritt från onödiga föremål. Pannrumsdörren ska alltid hållas stängd för att minska risken för brandspridning, och väggar samt bjälklag ska vara täta mot brand- och rökspridning.
Även vid korrekt användning kan olyckor ske. Läs här om hur BRF Visinge förhindrade allvarlig brand i pannrummet tack snabb upptäckt, med hjälp av uppkopplade brandvarnare från Tryva.
”Det hade kunnat gå riktigt illa, vi är väldigt glada för att larmet fanns på plats”, berättar ordförande Mikael Andersson.
